Grytjakt i England
Man hör ibland folk säga att de måste ha stor bröstkorg för att få plats med stora lungor och ett stort hjärta så att de kan orka att springa tillsammans med packet av foxhounds. Alla vet att ingen Jack Russell skulle hänga med dem när det går undan och om nu terriern var lika snabb som foxhounden varför inte ha ett pack med terriers istället...? Här kommer istället intelligensen in. Terriern genar i alla svängar och när räven gått i gryt så stannar ju packet. Terriern bör ju inte heller gå ned i grytet förrän terriermannen varit framme och utvärderat situationen.

Är grytet för stort och räven för hårt pressad kan det ta tid om den lämnar grytet över huvud taget.. Då pluggas öppningarna igen och grytet lämnas tills jakten är slut. Därefter kommer terriermannen tillbaks med sina terriers och "spränger" räven in i ett fångstnät som spänns över öppningen eller om inte detta funkar, gräver upp den. Om däremot grytet är någorlunda litet och räven inte speciellt hårt pressad när den gick in, släpper terriermannen in den hund han anser vara bäst för just den här typen av gryt. Packet hålls tyst på lite avstånd medan terriern letar i gångarna. När den väl hittat räven oroar terriern den genom att göra väl avvägda utfall mot den och snabba förflyttningar. Här gäller det att hunden är intelligent och inte bara går in för att bita ihjäl räven, dels för att jägarna utanför vill ha ut räven för vidare jakt, dels för att hunden med stor sannolikhet blir skadad. Hunden skall ju kunna jaga hela dagen och kanske flera dagar efter varandra.














Grytjakt i Sverige
För att det ska bli en lyckad grytjakt med grävling krävs noggranna förberedelser. Grythunden bör vara rutinerad och av förliggartyp, dvs. den ska lägga sig framför grävlingen och hindra den att flytta sig. Dessutom behöver man spett och spade att bryta upp sten och gräva med, yxa för att hugga av rötter, timmersax för att lyfta upp sten, en ficklampa, samt en grytpistol eller något annat finkalibrigt vapen eller hagelgevär.

Bara en hund i grytet
Ett bebott gryt uppsöks så tidigt som möjligt på dagen eftersom jakten kan dra ut på tiden. Man släpper aldrig mer än en hund i grytet; om två hundar träffar på en grävling kan den främre hindras att retirera och parera grävlingens bett. För att hunden inte ska fastna i grytet släpps den alltid utan halsband. En grävling lämnar ytterst sällan grytet för en hund och det gör därför inte något om man röjer sig själv vid grytet. När hunden får kontakt med grävlingen går denna ofta undan i grytet. Men den rutinerade hunden ligger på så hårt att grävlingen till slut stannat och försvarar sig. Hunden får inte vara så skarp att den attackerar grävlingen eftersom hunden då kan skadas svårt. Nere i grytet har grävlingen nämligen alla fördelar på sin sida, och den kan utdela blixtsnabba bett. När grävlingen väl stannat ligger hunden tätt inpå och skäller; en bra förligare viker inte så länge grävlingen är kvar. Skallet vägleder jägaren eller jägarna, som gör ett s.k. nedslag i grytet och gräver sig ner till hunden.

Tidsödande att gräva upp grytet
Arbetet är för det mesta både tungt och tidsödande och under tiden kan grävlingen lämna sin försvarsställning eller förklyfta sig – dvs. gräva upp en sandvall mellan sig och hunden. En bra hund går emellertid genom vallen och lyckas ställa grävlingen på nytt. Ännu ett nedslag får då göras. När man närmar sig grytgången arbetar man försiktigt för att inte skada hunden när man bryter genom gångens tak. Om allt gått rätt till kommer man ner omedelbart bakom hunden som lyfts upp samtidigt som gången snabbt täpps till bakom hundens position med spaden. Det brukar inte dröja länge förrän grävlingen kommer fram. Den kan då avlivas. Om man använder hagelgevär står man uppe på grytet och skjuter rakt ner i nedslaget. Grytpistolen och ficklampan kommer väl till pass om grävlingen vägrar att visa sig utan håller sig kvar inne i gången. Efter jakten återställs grytet så gott det går. 















Rävjakt i Sverige
Räven är det nog det djur som flest jägare och bönder vill hålla nere stammen på. En räv kan ta många rådjurskid och ställa till med en massaker i en hönsgård. Växer stammen för fort kan den lättare drabbas av olika sjukdomar t ex rävskabb. Helst skall det vara nysnö när man jagar räv. Då ser man tydligast om "Mickel är hemma". Räven lämnar gärna grytet om den blir överraskad av hunden. Detta förutsätter att man är tyst när man närmar sig grytet och att man tänker på att inte vinden ligger mot grytet. Vittringen kan annars få räven att vända direkt och hellre ta striden med hunden. Man bör placera ut passkyttar runt grytet. Om det är en rutinerad hund bör den kunna avgöra om det finns räv inne genom att bara lukta i öppningen eller någon meter in. Visar hunden då inget intresse är grytet troligen tomt. Om det finns endast ett nytt spår i snön och det leder in i grytet kommer hunden att följa detta in i grytet. Räven kommer att höra hunden när denna kommer krypande och, om man varit försiktig, så kommer räven att lämna grytet. Har räven blivit driven in i grytet t ex av en stövare eller drevkedja kommer den att kämpa mot hunden som då måste driva ut räven genom väl avvägda attacker och ett kraftfullt skall.

I några fall kommer räven att förskansa sig i en "blindgång" som bara slutar. Här har den ju ryggen fri. Om detta händer kan man välja på att gräva upp den eller att ta ut hunden (helst om den kommer ut självmant). Tar man ut hunden och drar sig tillbaks litegrann kommer ofta räven ut självmant. Det verkar som om den vill välja ett lugnare gryt. Kommer räven ut ("blir sprängd") skjuts den oftast med hagelgevär. Måste man gräva sig ner till räven (oftast 0,5-2,5 meter) använder man grytpistol.

Grytprov
JRTC of SWEDEN anordnar inga egna grytprov. Alla under kommande är ej Jack Russell relaterade utan är anordnade av olika hundklubbar. För eventuella frågor ta kontakt med respektive hundklubb. Vet du om någon tävling som du tycker att vi ska länka till så maila gärna till oss!















Lydnad
När man ska lära in nya moment i lydnaden som t.e.x sitt, ligg, stanna o.s.v använder jag mig av en klicker,( hunden måste då först vara "inklickad")!
Det är ocksviktigt att inte lära in för många nya moment samtidigt för då blir det för rörigt i hundens lilla huvud!

Det man också ska tänka på är att man måste lära in ett moment i flera delmål, alltså om man t.e.x. ska lära hunden platsliggning, då måste hunden först kunna "ligg" på kommando när hunden kan det går man vidare till delmål två, "ligg kvar", när man lämnar hunden. Då är det viktigt att man i början bara går ut i kopplets längd från hunden och succesivt ökar längden, men hunden måste hela tiden känna sig trygg i platsliggningen.

När hunden är trygg på hemmaplan, kan man börja träna med störning t.e.x med andra hundar eller andra människor som rör sig omkring.
Det gäller med alla moment, träna in ett nytt moment hemma i lugn miljö, när hunden är trygg då kan man öka svårigheten med störning!

Det jag tycker man kan göra om man är sugen att börja tävla med sin hund, det är att åka ner på brukshundklubbar där dom anordnar officiella lydnadsprov och titta på hur det går till så att när du och din hund kommer till eran första tävling, vet DU hur det går till och kan vara en fast hand för hunden.
Det går aldrig att sticka under stolen med att man alltid blir lite nervös när man kommer till en tävling med sin hund men lite nervös ska man vara bara man inte smittar av sig allt för mycket på hunden!
Ju fler tävlingar man åker på desto mer rutin får man, man ska hela tiden tycka att det är roligt att tävla, annars får man lägga det på hyllan för då brukar det oftast inte gå så bra om man känner för stor press på sig!

Det viktigaste om man vill tävla är att man ska ha övat in alla moment, så det inte kommer som en överraskning för hunden. Att hunden sen på tävling kanske är allt annat än intreserad av dig, då vet du att det kan bero på andra saker som t.e.x andra snygga hundar eller någon som leker med en pipis eller något annat.
Framförallt ha kul med din hund oavsett om du tänker tävla eller inte!






Viltspår
Vi har märkt att intresset för viltspår har ökat bland våra medlemmar.
Därför lägger vi ut lite info om hur du börjar att lägga viltspår med din hund.
Detta är hur jag började med våra hundar, vissa moment kan en del göra
olika och gör det som fungerar för din hund och var inte rädd att variera dig
och pröva nya saker om någonting inte fungerar.
Det är också alltid bra att gå en viltspårkurs tillsammans med din hund där ni
också lär er grunderna och du får tips och hjälp med att lära dig läsa din hund rätt i spåret.
Du hittar kurser bl a. på Studiefrämjandet.
Men var inte rädd att börja och träna själv, vi lovar att ni kommer ha massor av kul tillsammans!

Det här behöver du!
Nötblod (finns att beställa på närmaste mataffär)
Klöv efter Hjort, Rådjur eller Älg
Snitslar i olika färger, gärna i papper som är miljövänliga+klädnypor
Snöre att dra klöven i.
Pinne att dutta blodet med samt en liten hink att ha blodet i eller en Pet-flaska med ett litet hål i korken.
Sele och spårlina.
Godis (om din hund inte tycker att klöven är rolig och ser den som en belöning)

När du ska lägga spåret!
Fäst banden du köpt i olika färger i klädnyporna. Bestäm vilka färger som betyder vad. T ex. gul snitsel betyder att spåret fortsätter rakt fram, orange snitsel betyder bloduppehåll, orange/gul snitsel tillsammans betyder vinkel osv… Du knyter ett snöre runt klöven med en ögla i slutet på snöret så att du kan trä snöret runt armen, på så sätt slipper du tänka på att hålla i klöven när du blodar spåret utan det är bara att gå och klöven dras efter dig.

Välj till en början en skog där det är mycket mossa och det är lätt att lägga spåret samt lätt för din hund att gå spåret. Till en början lägger du korta, relativt raka spår… Ibland kan det räcka med en 30-50m. Din vovve får vänta hemma medan du lägger spåret.
Det finns olika sätt att bloda på. Ett sätt är att hälla blodet i en tom PET-flaska och göra hål i en kork som passar. (Du låter en kork utan hål sitta kvar på flaskan tills du ska börja lägga spåret, annars blir det lätt kladdigt).
Ett annat sätt är att köpa en blodpinne på närmaste Djuraffär, eller gör en själv. Ta en grov blompinne i plast, i en längd som passar dig (finns att köpa på en blomsterhandel eller handelsträdgård). Ta en köksvamp och fäst den med en kattstrypare längst ner på pinnen.
Ta sedan en liten hink ( t ex. en sån som man köper Turkisk yoghurt i) sen tar du en mindre syltburk som du sedan häller blodet i och sätter ner i hinken. Det gör att du inte får blodet över dig om du skulle snubbla till eller ramla. Det hamnar istället i hinken. 

När det sedan är dags att bloda upp spåret så markerar du starten med snitslar samt sparkar upp marken på och häll på rikligt med blod och dra klöven lite i den uppblodade jorden, så får du lite bloddoft på klöven.















Agility
Agility är en relativt ny och fartfylld tävlingsgren. Agility handlar om att på kortast möjliga tid och utan fel eller vägringar ta sig igenom en hinderbana. Sporten visades första gången vid en stor hundutställning i England år 1978. Sedan 1987 är det en officiell hundsport med bl.a. Svenska Mästerskap och championat.
Agility är roligt för alla, och när det är som bäst är det också en uppvisning i avancerad lydnadsdressyr. Agility bygger på ett gott samarbete mellan hund och förare. Ofta läggs mycket arbete på att motivera hunden för att nå en positiv och glad lydnad.


Tävla
I agility kan man tävla både individuellt och i lag.
Tävlingarna är öppna för alla hundar över 18 månaders ålder. Det går fort mellan slalompinnar, på vippbrädor, genom tunnlar och över hinder. Oftast är hunden lika förtjust som publiken, och förhoppningsvis hinner även föraren med i de snabba turerna.

JRTC of SWEDEN anordnar inga egna tävlingar mer än i samband med National varje år då det är Klubbmästerskap, men vi uppmuntrar gärna våra medlemmar att träna och tävla denna roliga hundsport.

Gå på kurs
Kurser i agility anordnas vid de flesta av landets brukshundklubbar och även vid ras- och specialklubbar. För att gå kurs bör hunden vara minst ett år gammal och ha vuxit färdigt. Hunden bör ha en god grundlydnad innan den går på agilitykurs.

För eventuella frågor ta kontakt med respektive hundklubb. Vet du om någon tävling som du tycker att vi ska länka till så maila gärna till oss!

 

Klubbmästerskap & Novisagility
Varje år på National anordnar klubbmästerskap i agility och en lite lättare klass för nybörjare som kallas Novisagility (bara hopphinder och tunnlar) var gärna med och visa vad ni går för, om inte annat så får ni en rolig stund med hunden.


 


 



 

 

Copyright © Alla rättigheter förbehållna